Euro Bell

Information

This article was written on 12 Nov 2016, and is filled under Uncategorized.

Alternativa valutor

Valutor, alternativa valutor och konton

Ingen lär ha missat att märka förra årets snack om kryptovalutor. Främst skrevs det om Bitcoin, vilket ingen riktigt verkade greppa vad det var eller vilken funktion det fyllde. Många blandade även ihop kryptovalutor med traditionella e-plånböcker. Verkade som att Bitcoin ofta användes synonymt med PayPal och andra betaltjänster. Här ska vi titta närmare på tre begrepp som ofta förväxlas: e-plånböcker, bankkonton och kryptovalutor. Detta blir ingen djupgående behandling av någon av dem. För detta krävs att vi behandlar var sak i ett eget inlägg. Se istället det här som en orientering i valutor, alternativa valutor och konton i kontexten internet.

E-plånböcker

Det finns väldigt många e-plånböcker tillgängliga på internet. Den absolut mest kända är PayPal som grundades redan 1998. I Sverige blev det känd först någon gång i mitten av 2000-talet. Vad som är gemensamt för i stort sett samtliga e-plånböcker är att de agerar som en betalkanal för traditionella fiatvalutor. En fiatvaluta är en valuta som har en suverän stat, eller en union med tilldelad befogenhet, bakom sig. Det är helt enkelt vanliga valutor: den svenska kronan, amerikanska dollarn, euron och så vidare är alla fiatvalutor. Värdet på dessa står och faller ofta med staten eller unionens förmåga att hantera sig själv och sina finanser. En e-plånbok blir därför bara en sorts behållare för valutor. Precis som en vanlig bank. När man sätter in pengar uppstår en rättighet att få ut ett motsvara belopp av de erbjuder tjänsten i fråga.

Bankkonton

I stort sett alla människor har i dagsläget ett bankkonto. Annars är det oftast väldigt svårt att ta emot lön, föra över pengar och köpa varor och tjänster. Bankkonton fungerar genom att en bank åtar sig att förvara det belopp som sätts in. Beloppet representeras i ett visst belopp i visst valuta, men egentligen utgör det bara ett anspråk på att få ut ett motsvarande värde från banken. De flesta banker har valutakonton som kan öppnas i den valuta som man vill förvara sina pengar. Till kontot kopplas ofta ett bankkort som gör att det går att köpa varor och tjänster för det belopp som finns insatt på kontot. Andra väljer att skaffa kreditkort. Då får man istället handla för ett belopp som högst når upp till det förutbestämda beloppet som motsvarar kreditgränsen. Sedan betalar man beloppet till utfärdaren av kreditkortet.

Kryptovalutor

En kryptovaluta är i princip en datafil som representerar ett värde och som är dold bakom kryptering. Krypteringen säkerställer att filen i fråga är unik och inte tillgänglig för alla. Moderna kryptovalutor är helt decentraliserade. Det innebär att de existerar oavsett huruvida någon e-plånbok eller bank erkänner att de finns. Vad det innebär att är dessa kan förvaras på en dator, ett usb-minne, en hårddisk eller liknande utan att någon annan än den som förfogar över datafilen i fråga känner till att den finns. Ofta finns plånbokstjänster på internet för att göra det enklare att samla och organisera sina kryptovalutor.

Varför inte bara använda vanliga pengar?

Många uppvisar en misstro mot etablerade banker och föredrar att ha större kontroll över sina tillgångar. En kryptovaluta beskrivs ofta som en digital tillgång. En sådan har ett värde som är oberoende av hur andra valutor står i förhållande till varandra. På ett visst sätt innebär det även att kryptovaluta inte är en ”riktig” valuta, utan istället blir en handelsvara. Värdet på en kryptovaluta blir därmed beroende av hur mycket någon annan är villig att betala för den. Detta till skillnad från fiatvalutor som alltid kommer att ett inhemskt värde. Alla tillgångar har för- och nackdelar. De fyller även olika funktioner. Vilken man väljer att använda får man avgöra från tillfälle till tillfälle.